Anna-Karin Eskilsson

Min farmor, född den 13 juli 1907 skulle ha fyllt 109 år idag om hon levt. Hon dog 2005, bara 1,5 år innan hon skulle ha fyllt 100 år.

Jag firade hennes minne idag med att ta med mig mamma och Osanna och åka den drygt 18 mil långa vägen till Görvik där pappa är född och där hon bodde fram till 1994, då hon var 87 år då hon flyttade från huset till en lägenhet i Hammerdal.

Det var både läskigt och förväntansullt på samma gång. Tänk om byn dött ut och huset förfallit. Tänk om alla fina minnen skulle suddas ut och ersättas av nya bilder?

Vi började med ett lunchstopp i Hammerdal, där vi också besökte kyrkogården och farmor och farfars grav. Farfar dog året innan jag föddes, så fick tyvärr aldrig möjligheten att träffa honom. Fint planterat var det, härligt att se att kyrkorådet fixar när mamma betalar 💗

I Görvik parkerade vi utanför bygdegården, som ligger granne med farmors gamla hus. Där spelade jag och min bror pingis, pratade med Gustav som inte hade några tänder och drack för mycket sprit, han var lite läskig men jättesnäll. Vi var även där på skördefest varje år, då var det auktion, lotterier, gott fika och massor av folk.

Det var så härligt att se att farmors gamla hus stod kvar och att de nuvarande ägarna renoverat en hel del ☀️ 

Åskan och regnet hängde tungt i luften dofterna var precis desamma som när jag var barn. Mindes hur vi byggde kojor på gräsmattan, fångade en hare, matade musungar, fikade tunnbröd med getmese och drack saft med bullar – det var sommar det 😎

Även uthuset med garage, dass, förråd och vedbod stod kvar 😍

Här är baksidan av vedboden och luckan där vi kastade in veden som vi hjälpte pappa att klyva. När luckan blev ”full” klättrade vi in och staplade upp veden mot väggarna för att därefter kunna slänga in mer.

Pappa slog alltid det långa gräset bakom vedboden och på några andra ställen med lie och jag och lillebror fick åka uppepå det som blev över efter att vi tagit undan till kaninen på släpvagnen till soptippen 🌾

Något som jag ville göra ofta och som det blev alldeles för lite av var att meta abborre och ro drag. Pappa gjorde det gärna, men först när jobbet var gjort och om det inte åskade (vilket det gjorde ofta så som jag minns det).

Olle, som bodde hos farmor hade en eka i ett båthus liknande det på bilden. Sååå mysigt att dra ut den, ösa om det behövdes och sedan guppa runt på Görvikssjön.

Vi metade i alla fall minst en gång varje sommar och då ville jag aldrig sluta. Bäst nappade det vid ”syrena” 😊

Vi avslutade besöket i Görvik med att ta en filapaus nere vid badplatsen i Görvikssjön. 💞