Anna-Karin Eskilsson

 Förra helgen var vi på husdjursmässan i Kista. Osannas farmor (som är livrädd för ormar och spindlar) hade sprungit långt om hon sett denna bild. Hennes mormor däremot hade nog tagit fram köttyxan och börjat jaga den stackars majsormen…

En illervalp vore inte helt fel tycker Osanna. Kostar ju ”bara” 3 500 kr och trivs med katter (säkert även med hundar och kaniner…).

Eller varför inte en papegoja?

Tror att jag kan det mesta nu…

…om Smart Pix i alla fall – det var helt klart en fördel att alla varit på semester så jag blev tvungen att lära mig genom trial and error (har bara jagat global liiiiiite under mellandagarna och faktiskt även lyckats få lite svar med länkar att använda och läsa).

Min lilla brorsdotter (känns bättre att skriva så än att kalla mig faster – det låter gammalt!) Zoey, som är 4 månader kommer att lära sig massor av saker i år. Och hur lär sig egentligen småbarn (och kanske även tonåringar?) – genom att man talar om för dem hur saker och ting hänger ihop eller genom att testa?

På bilden provar Zoey att dra i Ofelias hår – det är ju inte inte alla som har så långt och härligt hår att dra i

Efter att ha nyårhandlat blev kylskåpet överfullt och behövde rensas ur…

Det visade sig att fiskpinnarna var mer populära bland familjens fyrbenta medlemmar, frågan är bara vem som får dem till sist?

Osanna börjar helt plötsligt må jätteilla… ”Jag är INTE övertrött mamma!!!!!, vart är febertermometern?”. Jag svarar att vi inte behöver kolla febern i kväll utan att det är bättre att gå och lägga sig och se hur det känns i morgon…

Osanna, efter att ha kräkts i handfatet när hon var på toa och i hinken vid sängen x flera: ”Mamma, hur länge dröjer det innan man mår bra när man är övertrött?” Jag svarar, ”Du ÄR nog inte övertrött utan magsjuk Osanna, kanske mår du bra i morgon, annars kan det ta ett par dagar”…

JAG vill verkligen INTE bli magsjuk! Diabetes och magsjuka är absolut sämsta kombon… När Oskar och Ofelia var små var jag magsjuk flera gånger varje vinter. Ett par gånger slutade det på sjukhus… Lika jobbigt att ha koll på blodsockret och undvika att bli medvetslös (få för lågt blodsocker) varje gång.

Värsta gången var när jag var gravid i vecka 34 med Ofelia. Blev magsjuk direkt efter middagen och det är ju inte så bra med tom mage när man precis tagit insulin för att balansera blodsockret för en hel måltid! Åt och kräktes om vartann… Så till sist hann jag inte ens fram till toaletten utan kräktes genom händerna på vägen dit. Halkade på banankräkset utanför badrumsdörren och landade på rygg. Fötterna slog i toadörren nertill varpå den lossnade från inskjutsgångjärnen och föll platt ner rakt på min mage. Det hela slutade på sjukhus… Hursomhelst så klarade både jag och Ofelia oss efter omständigheterna bra och nu såhär efteråt är det mest en ”rolig historia”.

I natt sover jag på en annan våning och har för säkerhets skull kokat tandborsten (hmmmm, ibland får man vara hypokondrisk). Bosse som typ aldrig blir magsjuk sover med Osanna i vår dubbelsäng…

Håll tummarna att alla andra klarar sig och att Osanna kryar på sig snabbt!

Vi hade en jättemysig julafton här hemma hos oss tillsammans med min mamma, Bosses mamma, min bror med fru och 4 månader gamla Zoey. Så härligt att få vara tillsammans i alla olika åldrar, bara vara, äta gott, titta på Kalle Anka (Zoey missade dock den traditionen hennes första jul, då hon istället passade på att sova och ladda inför att tomten skulle komma) och öppna julklappar.

Efter en lång dag blir man trött och sminket kanske inte längre är kvar där det var tänkt. Men Osanna har en lösning på allt…

Ledsen för att det har varit så rörigt med mina telefonnummer den senaste tiden. Men säg vad som inte har varit rörigt i mitt liv det senaste året?

I fortsättningen är det i alla fall 073-231 46 88 som gäller. Andra nummer som finns sparade på mig kan vara en bra idé att radera.

Och du… om du ändå är på g att uppdatera, så är e-postadressen akeskilsson@gmail.com

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, eller hur är det nu ordspråket lyder? Hursomhelst så har jag varit med i Roche Diagnostics konstförening i 7 år och aldrig vunnit. I år var det första gången som jag verkligen jättegärna ville ha en av tavlorna.

Och tro det eller ej, men jag VANN den

”Näsan i blöt” av Caroline af Ugglas. Varje gång som jag ser den på vardagsrumsväggen blir jag såååååå glad!

För dig som vill se mer av Caroline af Ugglas konst, klicka här

… med detta sex minuter långa bildspel bjuder jag på en tillbakablick från det gångna året.

Känns lite halvjobbigt att erkänna att jag älskar min iMac – allt är så logiskt och enkelt och den har verkligen det där lilla extra som man behöver! Så enkelt att fixa fina dokument, presentationer, bildspel och videos… Jag lär mig mer och mer, men kommer aldrig att få samma koll som Ofelia 

God Jul och ett Gott Nytt År 2014!

MÅNGA KRAMAR

I dag är det första dagen på mitt nya liv 😉 Det har varit några jobbiga månader, ända sedan den veckan i juli när jag skadade foten.

Äntligen kan jag pusta ut efter flera veckors ältande och funderande. Förra veckan var väl den jobbigaste med massor av känslor, bra, jobbiga och givande samtal…

Jag har sagt upp mig efter 2,5 månader på mitt nya jobb. Att vara global produktchef för hjälpmedel där man inte har någon patientkontakt och med ansvar för tre produktområden allt ifrån de små detaljerna till kvalitetsfrågor, standards, riskbedömningar, CE-märkningsbevis, kravspecifikationer, projektdirektiv, monteringsanvisningar, manualer, servicemanualer, rekondanvisningar, reservdelslistor, pris och packetering, standard- och intercompanypriser, servicemeddelanden, upplägg av artikel, prislistor, distributörer, konkurrenter, lager, leveranssätt, ledtider, upphandlingar, lanseringar, nya marknader, nyhetsbrev och mycket annat var inte min grej…

Jag vill arbeta i ett företag där jag känner att jag kan göra skillnad, där jag kan kombinera mina egna erfarenheter, med jobb framför datorn och kundmöten. Där förväntningarna på rollen är rimliga och det inte krävs minst en 24-timmars arbetsdag för att ha en möjlighet att ”lyckas”…

Nu har jag äntligen landat