Osanna börjar helt plötsligt må jätteilla… ”Jag är INTE övertrött mamma!!!!!, vart är febertermometern?”. Jag svarar att vi inte behöver kolla febern i kväll utan att det är bättre att gå och lägga sig och se hur det känns i morgon…
Osanna, efter att ha kräkts i handfatet när hon var på toa och i hinken vid sängen x flera: ”Mamma, hur länge dröjer det innan man mår bra när man är övertrött?” Jag svarar, ”Du ÄR nog inte övertrött utan magsjuk Osanna, kanske mår du bra i morgon, annars kan det ta ett par dagar”…
JAG vill verkligen INTE bli magsjuk! Diabetes och magsjuka är absolut sämsta kombon… När Oskar och Ofelia var små var jag magsjuk flera gånger varje vinter. Ett par gånger slutade det på sjukhus… Lika jobbigt att ha koll på blodsockret och undvika att bli medvetslös (få för lågt blodsocker) varje gång.
Värsta gången var när jag var gravid i vecka 34 med Ofelia. Blev magsjuk direkt efter middagen och det är ju inte så bra med tom mage när man precis tagit insulin för att balansera blodsockret för en hel måltid! Åt och kräktes om vartann… Så till sist hann jag inte ens fram till toaletten utan kräktes genom händerna på vägen dit. Halkade på banankräkset utanför badrumsdörren och landade på rygg. Fötterna slog i toadörren nertill varpå den lossnade från inskjutsgångjärnen och föll platt ner rakt på min mage. Det hela slutade på sjukhus… Hursomhelst så klarade både jag och Ofelia oss efter omständigheterna bra och nu såhär efteråt är det mest en ”rolig historia”.
I natt sover jag på en annan våning och har för säkerhets skull kokat tandborsten (hmmmm, ibland får man vara hypokondrisk). Bosse som typ aldrig blir magsjuk sover med Osanna i vår dubbelsäng…
Håll tummarna att alla andra klarar sig och att Osanna kryar på sig snabbt!
